Uttjänta Hyundai värde har under ett sekels tid varit mycket dålig i Kungälv. Orsaken är inte svår att hitta. En skrotat produkt förpassas vanligtvis på närmast avfallsanläggning. Men det har inte fungerat på en skrotbil, trots att skrotbilen klassas som miljöfarligt avfall. Det skall ju vara högt prioriterat att få något sådant avhyst. Bekymret har varit avgiften och ett antal bilinnehavare förstod inte att deras personbil nått slutet utan har ett blivande värde. Utan erhållandet av en liknande betalning överlämnades inte heller fordonet. I bilismens begynnelse kunde en fordonsägare räkna med försäljning till allehanda ombyggnader.
Många av dessa alternativ eliminerades nittonhundrasextio med lansering av den obligatoriska bilbesiktningen. Vilket dessutom innebar att en offentlig skrotpremie instiftades 10 år efter. Den förhållandevis lilla betalningen när man skrota bilen i Göteborg täckte inte de verkliga utgifterna i samband med bildemonteringen, så det beräknade effekten uteblev. Huvudbryet, med uttjänta bilar som inte blir skrotade, har beaktats på riksdagsnivå. Två motioner med hänseenden och begäran om undersökning för annalkande skrotbilspremien är överlämnade för svar av de fortgående dumpningarna. Beklagligtvis har det inte startat med dessa åtgärder. Om kommunala ämbetsverk är engagerade att klara av miljögåtan via förnyad allmän ekonomiskt understöd står endast att läsa i stjärnorna.
Lång varaktig politisk skrotningspremie för Hyundai lär aldrig återinföras i Kungälv
Hyundai klimatproblematiken i Kungälv steg hastigt under förra seklet varför en samhällelig skrotpremie introducerades 1975. Upp till 1700 kr betalades ut till bilinnehavare som skrotade sitt fordon på en bildemontering. Somliga tilldragande märken som Audi, Buick och Nissan lyckades därav lämnas in utan fordran på betalning. Några fordon, som borde ha skrotats, hade byggts om till EPA-traktorer och orsakade rejäl sug på brukbara begagnade bildelar.
Bilskrotning av Hyundai gör universell skrotbilspremie obehövlig i Kungälv
Även bilverkstäder sökte sådana till vanliga lagningar av de frekventa fordonsmärkena. Ett vidsträckt avstånd till närliggande bildemontering kunde avgöra de uttjänta bilarnas kommande tid. En oförsäkrad personbil kunde bogseras vid den tidpunkten, men att överge var ändå det slutgiltiga alternativet för många ägare. Så Länsstyrelsen kom till insikt, att den utbetalda bilskrotspremien bara haft obetydlig effekt på ett smärre mängd personbilar och därav också omgivningen. En helt genomgripande transformation lanserades år 2007 igenom ett par regler. Dessa vände upp och ned på förra sakläge. De betvingade flertalet skrothandlare till graven. Skrotbilar går olika öden till mötes innan bilskrot. Billtillverkarna fick lära sig vad förpliktelse betyder. Samtidigt drogs den obligatoriska skrotningspremien in.
Fordonstillverkarna kommenderades utföra gratis skrotning för kompletta Hyundai. De skulle också etablera en omfattande kedja av godkända bildemonteringar, som fick mandat att bifalla bildemontering och avregistrering med skrotintyg på Trafikstyrelsen. Huvudsakligen fordrades en recykling till minst 95 %. Länsstyrelsens tuffa villkor för behörighetsbevis till bildemontering innebar att ett antal bilskrotar fick lägga ner. Det var dock begynnelsen till nuvarande angenäma betalning för en skrotbil. Vägen dit har likväl varit lång och ansträngande. Att tvingas skrota bilen gratis, som Bilproducenterna krävde de ackrediterade skrotföretagen, föranledde en upsjö av missnöje från de berörda. De fråntogs optionen att begära ersättning. Men utan tillstånd och tillfälle att förorda en avregistrering existerade ingen utsikt till överlevnad.
Den föreskrivna läget av bilskrot i Kungälv startades med en lång varaktig process med Göteborgs-företaget Stena Metall. Den tidens enkla metodik att avskilja de olika substanserna var långt ifrån vinstgivande, så en automatiserad förfaringssätt krävdes. För detta uppfanns fragmentering med sinnrika sorteringskonstruktion. Nuförtiden närmar sig utvecklingsgången total återvinning. Detta är i första hand stål, aluminium och andra metaller som medför stora återbäringar. Nya delar i fordonsformen har tillfört betydelse. Katalysatorn med funktionella ädelmetaller mer kostsam än guld är ett exempel. Det sammanlagda betydelsen från recyclingen gör att certifierade skrotfirmor fightas om uttjänta bilar med ökande betalningar som skjutvapen. Skrotning av fordon i Kungälv miljövänligt med återvinning. Katastrofer inverkar på marknadsvärdet på återvunna metaller. Men uttjänta bilars värde från 1 000 till de tre tusen som ersättningen är nuförtiden är anmärkningsvärt och kommer att förbättra miljön utan allmänna subvention.